Farväls predika -خطبة حجة الوداع

Publiserad den 27 maj 2018 kl. 12:03 av Administratör

بسم الله الرحمن الرحيم

خطبة يوم 2017-09-01

للشيخ غسان اللحام

ترجمة وقراءة الترجمة الاستاذ هڤال خالد

Ämne: خطبة حجة الوداع الحَمْدُ لِـلَّهِ نَحْمَدُهُ وَنَسْتَعِينُهُ وَنَسْتَغْفِرُهُ وَنَتُوبُ إِلَيْهِ وَنَعُوذُ بِاللهِ مِنْ شُرُورِ أَنْفُسِنَا وَمِنْ سَيِّئَاتِ أَعْمَالِنَا مَنْ‏ يَهْدِ اللهُ فَلَا مُضِلَّ لَهُ وَمَنْ يُضْلِلْ فَلا هادِيَ لَهُ وَأَشْهَدُ أَنْ لَا إِلَهَ إِلَّا اللهُ وَحْدَهُ لا شَرِيكَ لَهُ وَأَشْهَدُ أَنَّ مُحَمَّداً عَبْدُهُ وَرَسُولُهُ. أُوصِيكُمْ عِبَادَ اللهِ بِتَقْوَى اللهِ وَأَحُثُّكُمْ عَلَى الْعَمَلِ بِطَاعَتِهِ وَأَسْتَفْتِحُ اللهَ بِالَّذِي هُوَ خَيْرٌ.[1] أيها الإخوة المؤمنون: فرض الله عَزَّ وَجَلّ الحجّ على المسلمين بعد أن اكتمل تبليغ الرّسالة، ودخل النّاس في دين الله عَزَّ وَجَلّ أفوجاً، وعندما عزم النّبي صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أمره على الذّهاب إلى الحجّ، أعلن ذلك للنّاس، ليصحبه من شاء منهم، وخرج عليه السّلام من المدينة في أواخر شهر ذي القعدة، من السَّنة العاشرة للهجرة، وقد كان الحجّ في ذلك العام مختلفاً عن حجّ العرب قبل ذلك، فقد صار محظوراً على المشركين أن يدخلوا المسجد الحرام، ليصبح الحجاجّ جميعهم من المؤمنين بالله عَزَّ وَجَلّ، الذين لا يشركون به شيئاً، وقد أقبل النّاس من كلّ مكان قاصدين البيت العتيق، طمعاً بالحج مع النّبي صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ، وقد حرص صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ على أن ينتهز اجتماع المسلمين ليغرس في قلوبهم الإيمان، ويبدّد ما في نفوسهم من بقايا الجاهليّة، ويؤكّد على سبق ورسخه الإسلام من حقوق وأخلاق وآداب، فألقى عليهم في يوم عرفة خطبته الجامعة، التي لم يَعرف التاريخُ مثلَها، ولم يَنطق أحدٌ بأفصحَ منها، وهي المشهورة بخطبة حَجَّة الوداع، ليؤكد فيها صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ على مبدأ الإيمان بالله عَزَّ وَجَلّ مع نبذ ما كان مخالفاً للدين من مآثر الجاهلية، وليؤكد فيها أيضاً مبادئ حقوق الإنسان بعدما أسسها في قلوبهم. وقد أحببتُ أن نقفَ على بعض مَعالم تلكم الخطبة العظيمة: بدأ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بالحَمْد ثم قال: أَمَّا بَعْدُ، أَيُّهَا النَّاسُ! اسْمَعُوا مِنِّي أُبَيِّنْ لَكُمْ؛ فَإِنِّي لَا أَدْرِي لَعَلِّي لَا أَلْقَاكُمْ بَعْدَ عَامِي هَذَا فِي مَوْقِفِي هَذَا. أَيُّهَا النَّاسُ! إِنَّ دِمَاءَكُمْ وَأَمْوَالَكُمْ وَأَعْرَاضَكُمْ عَلَيْكُمْ حَرَامٌ إِلَى أَنْ تَلْقَوْا رَبَّكُمْ كَحُرْمَةِ يَوْمِكُمْ هَذَا فِي شَهْرِكُمْ هَذَا فِي بَلَدِكُمْ هَذَا. أَلَا هَلْ بَلَّغْتُ؟ اللَّهُمَّ فَاشْهَدْ! كلمات جامعة نطق بها أفصح العرب صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الذي آتاه الله تعالى جوامع الكلم تبين أسس حقوق الإنسان: أولاً: حق الحياة. إن دماءكم فقد شدد على تحريم القتل والإيذاء. ثانياً: حق المحافظة على العرض والكرامة. فحرم الزنا والقذف والغيبة والسخرية. ثالثاً: حق الملكية الخاصة. وضع الربا وبين المواريث.. وسيأتي في سياق الخطبة حق الحرية والمساوة. المساوة بين بني البشر والمساوة بين الرجال والنساء. بعد هذه الكلمات الجامعة خص صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بعض الأعمال بالتفصيل فقال: فَمَنْ كَانَتْ عِنْدَهُ أَمَانَةٌ فَلْيُؤَدِّهَا إِلَى مَنِ ائْتَمَنَهُ عَلَيْهَا، وَإِنَّ رِبَا الجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعٌ، وَإِنَّ أَوَّلَ رِباً أَبْدَأُ بِهِ رِبَا الْعَبَّاسِ بْنِ عَبْدِ المُطَّلِبِ، وَإِنَّ دِمَاءَ الجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعَةٌ، وَإِنَّ أَوَّلَ دَمٍ أَبْدَأُ بِهِ دَمُ عَامِرِ بْنِ رَبِيعَةَ بْنِ الحَارِثِ بْنِ عَبْدِ المُطَّلِبِ. وَإِنَّ مَآثِرَ الجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعَةٌ غَيْرَ السِّدَانَةِ وَالسِّقَايَةِ.[2] وفصل صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ القول في أنواع القتل وكيفية القصاص فيه أَيُّهَا النَّاسُ إِنَّ الشَّيْطَانَ قَدْ أَيِسَ أَنْ يُعْبَدَ بِأَرْضِكُمْ هَذِهِ وَلَكِنَّهُ قَدْ رَضِيَ بِأَنْ يُطَاعَ فِيمَا سِوَى ذَلِكَ فِيمَا تُحَقِّرُونَ مِنْ أَعْمَالِكُمْ. وبين لهم الأشهر الحرم صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثم قال: أَيُّهَا النَّاسُ إِنَّ لِنِسَائِكُمْ عَلَيْكُمْ حَقّاً وَلَكُمْ عَلَيْهِنَّ حَقّاً. وفصل في بيان حقوق النساء ثم قال: فَاتَّقُوا اللهَ فِي النِّسَاءِ وَاسْتَوْصُوا بِهِنَّ خَيْراً. أَلَا هَلْ بَلَّغْتُ؟ اللَّهُمَّ فَاشْهَدْ! أَيُّهَا النَّاسُ إِنَّمَا المُؤْمِنُونَ إِخْوَةٌ وَلَا يَحِلُّ لِمُؤْمِنٍ مَالُ أَخِيهِ إِلَّا مِنْ طِيبِ نَفْسٍ مِنْهُ. أَلَا هَلْ بَلَّغْتُ؟ اللَّهُمَّ فَاشْهَدْ! فَلَا تَرْجِعُنَّ بَعْدِي كُفَّاراً يَضْرِبُ بَعْضُكُمْ رِقَابَ بَعْضٍ، فَإِنِّي قَدْ تَرَكْتُ فِيكُمْ مَا إِنْ أَخَذْتُمْ بِهِ لَنْ تَضِلُّوا كِتَابَ اللهِ، أَلَا هَلْ بَلَّغْتُ؟ اللَّهُمَّ فَاشْهَدْ! أَيُّهَا النَّاسُ! إِنَّ رَبَّكُمْ وَاحِدٌ وَإِنَّ أَبَاكُمْ وَاحِدٌ، كُلُّكُمْ لِآدَمَ وَآدَمُ مِنْ تُرَابٍ إِنَّ أَكْرَمَكُمْ عِنْدَ اللهِ أَتْقَاكُمْ وَلَيْسَ لِعَرَبِيٍّ عَلَى عَجَمِيٍّ فَضْلٌ إِلَّا بِالتَّقْوَى أَلَا هَلْ بَلَّغْتُ؟ قَالُوا: نَعَمْ. قَالَ: فَلْيُبَلِّغِ الشَّاهِدُ الْغَائِبَ! ثم حثَّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ على الالتزام في تقسيم الميراث وإثبات النسب..[3] أخيراً أيها الإخوة لعل هذا الفضل من الله عَزَّ وَجَلّ بإكمال دينه لعباده، وإتمام نعمته، يعطي لهذا العيد المبارك معان إضافية، قال رجل من اليهود لعمر بن الخطاب رضي الله عنه: يا أمير المؤمنين، آيةٌ في كتابكم تقرؤونها، لو علينا معشرَ اليهود نزلتْ، لاتخذنا ذلك اليوم عيداً، قال: أيُّ آية؟ قال: ﴿الْيَوْمَ أَكْمَلْتُ لَكُمْ دِينَكُمْ وَأَتْمَمْتُ عَلَيْكُمْ نِعْمَتِي وَرَضِيتُ لَكُمُ الْإِسْلَامَ دِيناً﴾ [المائدة/ 3]. قال عمر رضي الله عنه: قد عرفنا ذلك اليوم، والمكان الذي نزلت فيه على النبي صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وهو قائم بعرفة يوم جمعة.[4] ولو أن ذلك التمام كان يعني قرب أجل الرسول الحبيب صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فعندما سمع عمر رضي الله عنه هذه الآية بكى، فقيل له: ما يبكيك؟ قال: إنّه ليس بعد الكمال إلا النّقصان. وكأنّه استشعر أنّ أجل النّبي صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قد اقترب، خصوصاً أن مشاعر التّوديع كانت واضحةً في عباراته صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ في تلك الحجة كقوله: خذوا عنّي مناسككم فلعلّي لا أحجّ بعد عامي هذا. وفي خطبته صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ: أَيُّهَا النَّاسُ! اسْمَعُوا مِنِّي أُبَيِّنْ لَكُمْ؛ فَإِنِّي لَا أَدْرِي لَعَلِّي لَا أَلْقَاكُمْ بَعْدَ عَامِي هَذَا فِي مَوْقِفِي هَذَا. صَلَّى اللهُ عَلَى نبيِّنا وَجزاه عنا وعن أمته أفضل الجزاء، فقد كان الإسلام الأسبق في تقرير مبادئ حقوق الإنسان وفي استيعابها مادياً ومعنوياً، أسأل الله عَزَّ وَجَلّ أن يجعلنا من المسارعين في تطبيق دينه وأن يجعلنا من ﴿.. الَّذِينَ يَسْتَمِعُونَ الْقَوْلَ فَيَتَّبِعُونَ أَحْسَنَهُ..﴾ [الزمر/ 19]. [1] مسلم، الترمذي، الدارمي، السيرة النبوية لابن هشام.من خطبة الوداع. [2]سدانة البيت: رعايته. والسقاية والرفادة: تقديم الماء والطعام للحجاج. [3] مسلم، الترمذي، الدارمي، السيرة النبوية لابن هشام. [4]الشيخان والإمام أحمد.

Ämne: Farväls predikan

Plats: Uppsala moske Khutba datum: 2017-09-01

Sheikh (Föreläsare): Ghassan Allaham

Översättare: Haval Khalid

Lov och pris tillkommer Allah, vår Herre, vår Skapare Må Allahs frid och välsignelser vara över profeten Muhammad, hans familj och följeslagare. Troende! Frukta Allah och dyrka Honom så som bara Han vill bli dyrkad och följ sändebudet innan döden överraskar. Allah, Den Allsmäktige, har gjort vallfärden (hadj) obligatorisk för varje muslim efter att islam hade etablerat sig och stora folkmassor inträdde islam. Profeten Muhammad (s) meddelade att han kommer att genomföra pilgrimsfärden till Kabadet året för sista gången. Detta budskap skulle spridas mellan muslimerna för alla som vill utföra pilgrimsfärden. Profetens (s) uttalande spreds i hela staden såväl som bland stammarna. Nyheten ledde till ett stort intresse i den Muslimska nationen. Tusentals människor gjorde sällskap med Profeten (s) för att genomföra Hadj ritualerna. De begav sig i väg i slutet av månaden Dhul Qa’dah i tionde året efter utvandringen ifrån Mekka. Den pilgrimsfärden var speciell på många sätt bl.a. att den var den första pilgrimsfärden med enbart troende monoteister och i samvaro med profeten Muhammad (f). Inga avgudadyrkare fick närvara vid den heliga moskén. Profeten (s) ville stärka de troendes tro och utplåna alla förkastliga rester ifrån tiden före islam (s.k. jahillia). Därför på den nionde dagen av Dhu Hijjah höll han ett rikt och omfattande tal. Det kända och historiska talet kom att kallas för (hijjat alwada’a) farväls predikan. Den dagen inledde han sitt tal med följande ord: ”O människor! Hör på vad jag har att säga för det kan vara möjligt att jag inte kommer att träffa er på den här platsen i framtiden”. ”O människor! Ert blod, era egendomar och ära är heliga och okränkbara som heligheten av den här dagen och den här månaden till den dagen ni möter Allah swt och varje överträdelse på den fronten är otillåtet.” sedan sa profeten: ”O Allah! Jag har kommunicerat ut ditt budskap. O Allah! Var vittne till det”. Innehållsrika och omfattande ord till den islamiska nationen genom alla tider: - han nämnde ert blod. Med det menades ett förbud mot mord och andra former av skador mot muslimer. - er ära och rykte. Han menade ett förbud mot otukt, ironi och skadligt tal. - era egendomar. Profeten (f) förbjöd ocker (riba) samt förklarade jämställdhet mellan människor. Profeten detaljerade vissa viktiga punkter under sitt tal och sa: ”O människor! Den av er som har något i förtroende hos sig skall lämna tillbaka vid utsatt tid och plats. Ni skall veta att ocker (riba, även kallad ränta) som tillämpades före islam är förbjudet och jag menar i första hand Al Abbas Ibn Abdul Muttalibs riba. Blod spill (mord) under tiden före islam är förbjudet. Alla andra handlingar ifrån tiden före islam skall uteslutas förutom att ge vatten till pilgrimer och vårdnaden av den heliga kaba”. ” O folk! Satan har förlorat hoppet om att dyrkas i ert land. Men han kommer dock att bli tillfredsställd och glad om ni följer honom i små frågor. Så följ inte Satan” ”O folk! Era kvinnor har rättigheter hos er och ni har också rättigheter hos dem. Frukta Allah och var vänliga mot era kvinnor och ha goda avsikter mot dem” ” O folk! Hör mina ord noggrant och fundera över det. Varje muslim är broder till en annan muslim och alla muslimer i världen är syskon. Och inget från muslimernas egendomar är tillåtet för en annan muslim såvida det inte sker med en ärlig intention. Så lämna inte er tro efter mig genom att döda varandra. Jag har lämnat Allahs bok bland er, så håll er till den och ni kommer inte att gå vilse” ”O folk! Er gud är en. Er fader är en, ni allihopa härstammar ifrån Adam och Adam är skapad ifrån jorden. Ni skall veta att den bästa av er hos Allah är den mest gudfruktige. Det finns ingen skillnad mellan en arab och en icke arab hos Allah förutom om denne har taqwa. De som är närvarande bör berätta detta för de som inte är närvarande” Mina syskon! Allah, Den Allsmäktige, ville fullborda Sin religion och Sin nåd till sina tjänare. Han skänkte oss en högtid att fira på tionde dagen av dhu alhijjah (offer högtiden). En jude sa till Omar ibn al-khattab (må Allah vara nöjd med honom): det finns en vers i er bok. Om den versen hade uppenbarats för oss skulle fira den dagen. Omar frågade vilken vers? Juden nämnde versen {[Al-Maidah:3] Denna dag har Jag fullbordat det religiösa regelverket för er och skänkt er Min välsignelse i fullaste mått. Jag har beslutat att Islam skall vara er religion}. Omar svarade: jag känner igen den dagen som denna vers uppenbarades för profeten Muhammad (s) medan han var i arafa-området på en fredag. Omar grät när han hörde den versen för att han misstänkte att profetens dödstund börjar närma sig. Profeten Muhammad (f) hade dessutom nämnt i sitt tal att han kanske inte vallfärdar med muslimerna en gång till. Profeten Muhammad strävade alltid efter att skydda människorättigheter och ville skapa en balans i deras livstandard. Vi ber till Herren, Den Nåderike, att acceptera vår dyrkan och att omvandla oss till dem hör det goda och tillämpar det. 1​​ 2017-08-31


Bönetider
AzaanIqama
Al-Fajr02:1002:20
Al-Shuruk03:45
Al-Duhr12:4813:03
Al-Asr17:2117:31
Al-Maghreb21:4821:53
Al-Isha23:1523:25
Visa hela månaden
Senaste nytt
Aktiviteter
Det finns inga aktiviteter för idag.
Visa månadsöversikt