Fredagsbönen (salaat al-Jumûah)




Enligt profetlitteraturen är fredagen den bästa dagen under veckan. De troende uppmanas då att rena sig genom ghusl, göra rent tänderna, ta på sig sina bästa kläder och parfymera sig inför fredagsbönen. Det är att föredra att gå så tidigt som möjligt till platsen för bönen. Det är rekommenderat att man gör sig fin varje gång man besöker moskén för att utföra någon av de obligatoriska bönerna. Fredagsbönen är obligatorisk för varje manlig, könsmogen och mentalt frisk muslim, såvida det inte av någon giltig anledning att utebli finns.

 

Några viktiga punkter gällande fredagsbönen:

  • Kvinnor och barn. Under Profetens tid (Må Allahs frid och välsignelser vara med honom) deltog dock kvinnor i fredagsbönen så ofta de kunde.
  • Den sjuke som har svårt att ta sig till fredagsbönen vars sjukdom skulle kunna förvärras. Den som vårdar en sjuk är inte förpliktigad att närvara om den sjuke inte klarar sig utan honom under tiden för bönen.
  • Den resande som inte är bofast på den plats han befinner sig.Troende i dessa kategorier är istället skyldiga att förrätta duhr-bönen.
  • De flesta anser att tiden för fredagsbönen är densamma som för duhr och att den bör förrättas så tidigt som möjligt. Platsen för den kan vara i stort sett var som helst. Fredagsbönen är en gemensam bön som inte kan utföras enskilt, och det finns ett antal olika uppfattningar om hur många deltagare som fodras. Det finns stöd för uppfattningen om att fyra (4) personer inklusive imamen är tillräckligt för att en gemensam bön ska kunna genomföras.
  • Då predikan (khutbah) är avslutad görs Iqâmah och sedan förrättas två rak‘at gemensamt. Den som inte deltar i bönen har inte fullgjort fredagsbönen och måste då förrätta zuhr-bönen. Man kan tillgodoräkna sig fredagsbönen som leds av imamen om man hinner komma in i bönen innan imamen hinner avsluta sista böneenheten och ta igen de missade rörelsenheterna.
  • Det finns stöd för att förrätta såväl två som fyra rak‘at sunnah efter de två obligatoriska bönerna. Direkt efter adhân börjar predikan. Eftersom det ofta görs två adhân är det i vissa moskéer vanligt att förrätta sunnah-böner mellan dessa. Predikan (khutbah) börjar då efter den sista adhân.
  • Det är också sunnah att vid ankomsten till moskén, innan man sätter sig ner, förrätta två böneenheter (rak’at) som en hälsning till moskén (vilket för övrigt gäller vid alla moskébesök).